This essay investigates whether there?s logic behind the sanction system regarding the penalty imprisonment in the swedish penal code. The focus is in general on crimes against the person and crimes against the state, but in particular on crimes of serious fiscal offence and crimes of serious assault. The idea with the essay was also to explain the wording purpose behind the punishment ranges in these selected crimes. The essays focus is on the public unawareness on how the punishment ranges is used.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Europakonventionen ger enskilda personer en rättighet att inte bli straffad eller lagförd två gånger för dom eller frikännande som vunnit laga kraft. Det innebär i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen även benämns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gånger i såväl svenska instanser som Europadomstolen. Många av Europadomstolens mål har gällt många andra brott och förseelser än skattetillägg och skattebrott, vilket är det som denna uppsats behandlar. I dagsläget finns inget stöd för att underkänna Sveriges dubbla förfarande med skattetillägg och samtidigt åtal för skattebrott.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet.

Skattebrott står för den största delen av den ekonomiska brottsligheten. Det finns ett samband mellan antalet anmälda skattebrott och antalet skatterevisioner på grund av att upptäcktsrisken i huvudsak är beroende av myndigheternas insatser. Vilken typ av brott som upptäcks beror på vad revisorerna inriktar kontrollen på. Det som gör skattebrotten speciella i jämförelse med annan brottslighet är generellt sett deras komplexitet. Brottsutredandet kräver god kunskap om de materiella skattereglerna som inte alltid är lättillgängliga eller lättolkade.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalpragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenpragmatisk ekvivalens..

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelsestraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott.

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Grov vårdslöshet spelar en stor roll inom skadeståndsrätten då detta är en förutsättning för att personskada skall kunna jämkas vid skadelidandes medverkan. Också inom försäkringsrätten är begreppet viktigt vid försäkringsgivarens regressrätt då tredje man framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. Om försäkringstagaren framkallar försäkringsfallet genom grov vårdslöshet är försäkringsgivaren fri från ansvar utom vid livförsäkring. Inom konsumentförsäkringen kan ersättningen jämkas vid framkallande genom grov vårdslöshet då ersättningen inte gäller skadestånd. I förarbetena diskuteras inte mera ingående vad som menas med begreppet eller vem som kan tänkas vara grovt vårdslös annat än att vårdslösheten måste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

In the European Convention and the EU charter the principle ne bis in idem is provided, which implies that a person can not be tried or punished twice for the same offense. Since the European Convention was incorporated into Swedish law in 1995 the principles application has been discussed in tax law. Several cases have been examined by the European Court and the Supreme Court (HD) in order to determine whether dual punishment has occurred in the national rules concerning tax surcharge, tax crime and accounting fraud. The judicial trials have brought different assessments concerning the matter, which have resulted in a lack of clarity on the application of the principle in Swedish law.The thesis purpose is to clarify whether the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime, and the relationship between tax surcharge and accounting fraud.The authors' conclusion is that the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime because both sanctions are considered criminal in nature and concern the same crime, since they are based on substantially the same circumstances. Furthermore, the principle ne bis in idem is considered applicable on the relationship tax surcharge and accounting fraud, because both sanctions are criminal in nature and their circumstances have a connection, therefore they are considered as the same crime..